Andra blogginlägget, frågor besvarade av William Shakespeare
Hej bloggen!
Jo det är denna Edward de Vere som det påstås har egentligen skrivit mina pjäser. Jag lovar att om detta är relevant i framtiden kommer något hemskt att hända er alla. Men det skippar vi nu. Hans namn är som att höra djävulens namn för mig. Edward är då en Oxford född man som också skriver som jag. Däremot mest poesi, men han är även dramatiker. Däremot höll han nog på med någon konspiration och ville sätta dit mig, bara för att jag är framgångsrik och kommer ses som en legend i framtiden hoppas jag. Som tur slog jag en förbannelse över honom som dödade honom 1604. Trots det talas det fortfarande om den idioten.
Det är inte lite frågor du ställer. Hur kan du inte förstå att mina verk är fantastiska? Ditt okultiverade svin! Nej, om jag nu måste förklara kan jag börja med att säga att jag har till viss del utvecklat det engelska språket något enormt. Det är många ord jag uppfunnit, som börjar användas allt mer och mer. Mina favoriter är Addiction (från pjäsen Othello), Assassination (från Macbeth), Dishearten (från Henry V) och Eyeball från min nya pjäs som jag blev klar med igår, The Tempest. Jag gav några "hints" på den i förra blogginlägget men mitt skrivkramp försvann och jag lät handen gå. Den nya pjäsen är as cool! Kommer definitivt att ses av många här i Stratford.
Sedan har jag delvis uppfunnit denna skrivstil jag verkligen älskar som kallas monolog. Detta började jag använda som mest när jag upptäckte att min passion i livet är att skriva tragiska berättelser, och inte komedi skit. En monolog är då till för att avslöja vad en karaktär i en av mina pjäser tänker, genom att prata högt för publiken. I min pjäs Hamlet t.ex. har jag den otroligt kända monologen "to be or not to be" där vår karaktär är på gränsen till att begå självmord. Jag anser att det är ett mycket bra sätt att framföra hemligheter till publiken som inte de andra karaktärerna får reda på. Böcker har ju fördelen att vi just kan följa en persons tankar genom enkel text, men det har ju ej teater. Kanske kommer vi i framtiden kunna höra någon läsa upp tankar, men det har vi inte just nu. Vänta, nu kom jag på ett nytt ord. Voice over kanske sådant kan heta.
En annan sak som gör mig otroligt unik är att jag berättar om verkliga personer. Inte på sättet som du kanske tror, utan mer verkliga personer som skulle kunna finnas i vår riktiga värld och som folk kan relatera till. Genom detta kan jag lura publiken till att känna sympati för karaktärerna, även om de kanske gör dåliga saker i pjäserna. Det är ju helt fullständigt patetiskt att jag måste förklara det här för dig, men kan ej svika någon. Jag håller vad jag lovar, och jag har ju en blogg för att svara på frågor.
Varför kopplas jag till renässansen? För att jag har påverkat den. Tidigare fanns de mesta mycket kända pjäserna endast på grekiska, latin, italienska eller liknande språk. Däremot lyckades jag skriva minst lika bra pjäser i engelskan, och så har jag påverkat renässansen i mina ögon. Jag låter även alla se mina pjäser just för att jag öppnat Globe Theater i Stratford. Helt enkelt har jag hjälpt den engelska renässansen att komma till liv. Eftersom jag är en författare av många slag har jag ju såklart påverkat renässansen på detta sätt, genom att just ändra sättet att skriva med mina karaktärer som jag förklarade innan.
Tror jag på gud? Ja, jag är kristen, det är min familj. Som jag nämnde i mitt första blogg inlägg har jag ju startat Globe Theater med några andra. Det var en investering, och på den blev jag rik. Vi öppnade en teater för skådespelare, till skådespelare men också till allmäna publiken. Ja, jag tjänar pengar ska du veta. Jag äger det andra största huset i Stratford och det är här jag skriver min blogg ifrån. Innan jag blev stor så var ju det religöst drama som var inne i England. Detta ändrades dock, mycket tack vare mig vill jag tänka.
Dessa så kallade "playhouses" började dyka up i London då, som var byggda för just pjäser. Sedan utvecklades detta. Och hur vågar du fråga mig vad som händer 1642? Jag tänkte först att du bara var någon nyfiken person men sen kom jag på att du kanske är guds sändebud från framtiden som talar med mig. Kanske har du alla dessa frågor för att du vet det mesta redan, men vill gå djupare in i detalj? För hur i fridens namn kände du till Edward de Vere? Jag var tvungen att gå till en man som kan spå in i framtiden för att se vad som kommer hända 1642.
Han sa att något ont väntar oss, något så ont som ett inbördeskrig. Detta fick mig att vilja sluta leva. Jag hoppas att jag inte lever när detta inbördeskrig kommer, vad har du fått in mig på? Nu vet jag ju hur framtiden ser ut.
To be or not to be,
William Shakespeare
PS: Endast för att jag är så söt och snäll idag passar jag på att lägga upp bilder på mig, och några mystiska källor som någon hemlig själv sa till mig att lägga upp. Förstår ej vad dessa bokstavskombinationer betyder men det kanske du gör.
